Skogssnäppa (Tringa ochropus) är en liten vadarfågel som tillhör familjen snäppor. Den häckar i våtmarker i barrskogsområden i norra Europa och Asien. Vintertid flyttar den till södra Europa och Asien samt tropiska Afrika. Arten är talrik och tros öka i antal.
Skogssnäppan beskrevs först av Linné 1758 i tionde upplagan av Systema naturae under sitt nuvarande vetenskapliga namn Tringa ochropus. Några sidor senare i samma bok placerar han den dock i släktet Totanus. Förr kallades skogssnäppan för gråbent snäppa, gråbena, gropsnäppa och ibland i jaktsammanhang också för enkel beckasin. Dess vetenskapliga artnamn ochropus kommer från grekiskans okhros, "ljusgul" eller "ockrafärgad" och pous, "fot".
Skogssnäppan liknar grönbenan men är lite större med en kroppslängd på 23 centimeter och ett vingspann på ungefär 57 centimeter. Den är vidare kraftigare i kroppen och med något kortare ben så att tårna knappt sticker utanför bakkanten på stjärten i flykten.
Fjäderdräkten kontrasterar mellan den mörka ovansidan och den vita undersidan som avskiljs med en ganska rak linje över hela kroppen. Huvudet är gråaktigt och ryggen mörkgrön med vita fläckar i olika utsträckning, mest hos häckande adulta fåglar, mindre på vintern och hos ungfåglar. Benen och den korta näbben är båda mörkgröna. Den syns tydligt i flykten med sina mörka vingar och lysande vita gump.
Skogssnäppan häckar i Europa och Asien, från Skandinavien samt norra och östra Europa österut till Sibirien. En isolerad population finns i Kirgizistan och nordvästligaste Kina, i nordvästra Xinjiang. Den är flyttfågel som övervintrar i Medelhavsområdet och tropiska Afrika samt i södra Asien från Turkiet genom Mellanöstern och Indien till södra Japan, östra Kina, Filippinerna och norra Borneo. Små övervintrande bestånd finns i västra och västcentrala Europa samt i skyddade dalar i Tien Shan.
Skogssnäppan anländer häckningsområdena relativt tidigt, redan i mars–april. Fåglarna börjar flytta söderut i etapper, först honorna redan i juni, följda av hanarna i juli och juvenilerna i augusti.
Tillfälligt har felflugna individer påträffats på Sulawesi i Indonesien, Nya Guinea, Palau samt i Australien. Ett fåtal fynd finns även från USA, alla från öar i Aleuterna och Berings sund i Alaska.
Skogssnäppan häckar vid tjärnar, myrar och kärr i barrskog över i princip hela landet.
Skogssnäppan är en skogsfågel som häckar vid tjärnar och kärr i barrskog. Den är inte särskilt social, även om små grupper ibland samlas i områden med tillgång på föda. Skogssnäppan kan ofta påträffas i ganska slutna biotoper som andra vadare ofta undviker då de föredrar mer obehindrad överblick omkring sig. Skogsnäppan livnär sig av små ryggradslösa djur, främst insekter och deras larver, som den plockar upp ur leran vid kanten av vattnet.
Skogssnäppan lägger två till fyra ägg i ett bo som den ofta övertar från en annan art, till exempel björktrast. Ibland kan de driva bort fåglar från ett bo som fortfarande används. Båda föräldrarna ruvar på äggen, som kläcks efter ungefär tre veckor. Ungarna lämnar genast boet. Föräldrarna följer med dem, men honan flyttar redan efter några dagar. Ungarna tas sedan om hand av hanen tills de blir flygfärdiga efter cirka en månad.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 1,2 och 3,6 miljoner individer. Även populationen i Sverige anses vara livskraftig och ökande i antal. Skogssnäppan är mottaglig för fågelinfluensa och kan därför påverkas negativt av framtida utbrott. I övrigt anses den inte vara utsatt för några större hot. 2018 uppskattades det svenska beståndet till 49 000 par.
