Sångbusklärkan är en 14 centimeter lång lärka med kraftig näbb och rostfärgat inslag på vingen. Jämfört med andra Mirafra-lärkor i Indien har den svagare och mer begränsad fläckning på övre delen av bröstet, ett diffust brunaktigt eller rostbeige bröstband, vitaktig strupe, mer diffus streckning ovan samt längre stjärt med vita yttre stjärtpennor.
Sångbusklärkan har en mycket vid utbredning från Senegal i Afrika till Indien. Den delas in i fyra underarter:
Sedan 2016 urskiljer Birdlife International sångbusklärka som en del av australisk lärka (M. javanica) på basis av DNA-studier som visar att de är mycket nära släkt, samt små skillnader i sång.
Fågeln förekommer i öppet och torrt busklandskap, odlingbygd i träda samt gräsmarker. I Nepal förekommer den mellan 200 och 350 meters höjd, där den födosöker på marken efter frön och insekter. Den häckar mellan mars och september och lägger två till fyra grön- eller gråaktiga ägg.
