Fläckdrillsnäppa (Actitis macularia) är Nordamerikas mest spridda vadare. Den är systerart till drillsnäppan (A. hypoleucos) som förekommer i Europa och Asien. Fläckdrillsnäppan är en sällsynt gäst i Europa, bland annat i Sverige. Arten minskar i antal, men IUCN kategoriserar den ändå som livskraftig. Liksom drillsnäppan känns den igen på sina gungande kroppsrörelser och den stela flykten tätt ovanför vattenytan.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareMo
MolluskätareTe
TerrestriskVa
VadarfåglarPr
PrecocialRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Sa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Po
PolyandriGe
Generellt solitära djurSo
Solitära djurMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarS
börjar medFläckdrillsnäppan är en liten vadare som mäter 18–20 cm. De adulta fåglarna har gula ben och en orange näbb med svart spets. Kroppen är brun på ovansidan och vit under med svarta fläckar. Utanför häckningstid saknar den de svarta fläckarna och är då väldigt lika den eurasiska drillsnäppan. Den skiljer sig genom benfärgen (drillsnäppans är bruna eller grågröna), avsaknad av sågtandade tertialkanter och kortare stjärt. I flykten syns att vingbandet olikt drillsnäppan är otydligt på innerdelen av vingen. Det som de båda Actitis-arterna har gemensamt är att de båda flyger med mycket stela vingar lågt ovanför vattenytan och de ses sällan i flock.
Fläckdrillsnäppor är flyttfåglar som häckar i större delen av Kanada och USA. Vintertid flyttar den till södra USA och söderut till Sydamerika.
Arten är en sällsynt men återkommande gäst i västra Europa, oftast under sensommaren eller hösten. I Azorerna förekommer den numera regelbundet med cirka 20 fynd årligen. Den har även gjort ett häckningsförsök i Skottland. Tillfälligt har den påträffats så långt österut som Turkiet.
Fläckdrillsnäppan har påträffats sammanlagt åtta gånger i Sverige, senast en långstannande individ som uppehöll sig på skånska Rinkaby skjutfält från november 2014 till april 2015.
Fläckdrillsnäppan hittas utmed nästan vilket vattendrag som helst, alltifrån floder, dammar och sjöar till klippiga kuster. Den födosöker på marken eller i vattnet, eller fångar insekter i luften, hela tiden konstant nickande och vippande. Födan består av insekter, kräftdjur och andra ryggradslösa djur.
Honan anländer före hanen till häckningsplatsen, och det är också honan som etablerar och försvarar reviret. Boet placeras nära vatten, typiskt i skuggan av en storbladig växt, och gärna i närheten av en fisktärnekoloni. Boet är en uppskrapad grop i marken som fodras med dött gräs och mer vedartad material. Ofta inleds bobygget av honan och avslutas av hanen. Däri lägger honan tre till fem ägg som ruvas av hanen i 19–22 dagar. Det är också hanen som tar hand om ungarna när de kläckts.
Ibland har fläckdrillsnäppan ett polyandriskt häckningsbeteende, där honan parar sig med upp till fyra hanar som var och en tar hand om ungarna i vardera bo. Honan kan spara sperma i upp till en månad, vilket gör att de ägg hon lägger i en viss hanens bo kan vara ett resultat av en parning med en annan hane.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men har minskat i antal, mellan 1966 och 2014 med hela 51 %. Trots detta anses ändå den globala populationen vara livskraftig. I en studie från 2012 uppskattas den nordamerikanska populationen bestå av 660 000 häckande individer.
