Törnsångare (Curruca communis) är en fågel som tillhör familjen sylvior. Den häckar allmänt i öppna landskap med buskar och snår, i stora delar av Europa, österut otill bergstrakter i Centralasien samt i Marocko och Algeriet i nordvästra Afrika. Vintertid flyttar den till tropiska Afrika. Törnsångaren ökar i antal och beståndet anses vara livskraftigt.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
In
InsektsätareKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
Solitära djurMi
MigrerarC
börjar medTörnsångaren blir omkring 13 till 15 cm lång och väger tolv till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beige ben. Hanen har grå och honan brun hjässa.
Lätet låter som "fed fed" eller "void void". Sången är karaktäristisk, en kort rask strof med rivig, sträv och grov röst, framförd med en ivrig och knackig rytm, som kan liknas vid Tycker du det, tycker du? I sångflykt hörs en liknande strof, men längre och mer pladdrig än rytmisk.
Törnsångaren är en flyttfågel som häckar allmänt i nästan hela Europa, förutom i Alperna, Pyrenéerna, södra Portugals och Spaniens inland och i norra Skandinavien. Den häckar även i allra nordligaste Afrika i Algeriet och Marocko samt västra Asien, och den övervintrar i tropiska Afrika.
Törnsångarens inre systematik är omstridd. Internationella auktoriteterna International Ornithological Congress (IOC) och Clements m.fl. delar in den i fyra underarter med följande utbredning:
I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) inkluderas istället volgensis i nominatformen. Även svenska BirdLife Sverige följer denna indelning.
I Sverige förekommer törnsångaren allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och utmed Norrlandskusten. Törnsångaren anländer till Sverige i mitten av maj.
Törnsångaren lever av insekter och deras larver, spindlar och bär.
Törnsångaren förekommer i öppna landskap med törniga buskar och snår, och är mycket trogna sin hemort. Den huvudsakliga häckningstiden infaller i maj-juli. Hanarna anländer först till häckningsområdena och börjar att etablera revir. Han börjar sedan att bygga en eller flera ”lekbon”. Dessa liknar det ordinarie boet men är inte lika fint fodrade på insidan. I detta avseende skiljer den sig från trädgårdssångaren (Sylvia borin) som bygger ytterst slarviga lekbon. Honan väljer sedan ut ett av hanens lekbon och med hans hjälp slutförs byggandet.
Den bygger ett skålformat bo av gräs, rötter, hår och strån som den gömmer nära marken i tät växtlighet. Honan lägger fyra till sex ägg vilka ruvas omväxlande av båda föräldrarna i elva till 13 dagar. Ungarna stannar i boet i tio till tolv dagar. Arten utsätts ganska ofta för häckningsparasitism av gök som lägger sitt ägg i törnsångarens bo. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal.
Törnsångaren har ett mycket stort utbredningsområde, den globala populationen är stor och utvecklingstrenden bedöms som något ökande. Utifrån dessa kriterier bedöms inte arten vara hotad och IUCN kategoriserar därför törnsångaren som livskraftig (LC).
En grov uppskattning av populationsstorleken utgår ifrån den europeiska populationen av törnsångare som utgör cirka 6 5% av den totala populationen. Uppskattningsvis häckade det år 2015 17 300 000–27 800 000 par i Europa vilket ger 34 600 000–55 600 000 adulta individer, vilket i sin tur ger en global population på 53 200 000–85 500 000 adulta individer.
I Sverige har arten ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Artens bestånd i Sverige listas därför som livskraftigt av Artdatabanken. 2018 uppskattades det svenska beståndet till 248 000 par.
